En novell om mitt sjukhusbesök*
Igår hängde jag på sjukhuset halva dagen. Det var inte riktigt meningen men min barnmorska hade glömt nämna att jag skulle ha lappen med vilken dag jag skulle ta ett blodprov med mig in och att den var JÄTTE JÄTTE VIKTIG..
Jag skulle ta ett kromosomblodprov eftersom jag är över 32 år och det rekommenderas. Vi gjorde ett ultraljud i vecka 9 för att få rätt datum prover skulle tas och barnmorskan sa att de på blodcentralen har full koll och vet allt när du kommer dit eftersom vi skickat till de. Och så fick jag en lapp i handen där det stod att ett blodprov skulle tas den 5 februari och blodcentralen s öppettider. Inget om vikten med och ha med pappret.
Väl inne hade de inte fått någon remiss och skickade mig till gyn för att se om de kunde som skickade mig till bb som skickade tillbaka mig till gyn som bollade mig till någon mottagning som bollade mig till gyn som ringde en doktor som sa att det inte gick att lösa. Gyn rådde mig och ringa min barnmorska på deras telefontid o efter att jag fått telefontid 20 minuter senare bröt jag ihop på toaletten.
Jag är inte den som lipar i normala fall så det var jäkligt jobbigt och inse att det inte går att stoppa tio liter gravidhormons tårar som sprutade ut ur mina ögon trots kraftansträngning att hålla de kvar.
Blev uppringd och tydligen sitter de i Karlskrona så hon fick ringa Ronneby o min barnmorska som fick leta upp pappret, jag fick tränga mig fram i kön på blodcentralen för o fråga om de hade en fax och ett nummer och de hade de och så fick barnmorskan faxa dit min remiss och jag fick snällt åter igen ta en kölapp och sätta mig och vänta på min tur i ytterligare en halvtimme..
Jag fick slutligen komma in och det första hon säger är att hon hoppas jag har bra ådror för hon är inte bra på att sticka.. Jag har inte bra ådror- jag har typ inga ådror…hon stack mig lite i ena armen utan och hitta nått men lyckades i andra armen, jag slet i vilket jag var bara själaglad att min remiss hade.kommit..
Det kunde slutat där men det gjorde det inte. Jag hade en dropin på hjärtavdelningen också. Doktorn hade ordinerat ett viloekg. Det kostade 300 spänn och visade ingenting eftersom mitt hjärta sällan får frispel när jag ligger och vilar. nu är det är gjort i vart fall, för andra gången.
Så sjukhusbesöket som kunde tagit en timme tog 2,5 och många tårar kostade det;)
Väl hemma kräktes jag hela eftermiddagen av stressen och illamåendet och det ska bli intressant när jag ska börja jobba på tisdag Hur det där håller sig i schack då…